CIMBRI

Du pist bazto izzt

LA NOSTRA PAGINA SULLE MINORANZE


Paolo Pergher


Da lest bòtta hånne geschribet vo diète. Moi tschellen Ånna khenntze auz guat pinn diète, si hattze provàrt alle. Balda di Ånna heft å zo kontàramar vo soinar lestn dièta, boaze ke i mochme leng dèstar. I lüsan stille machante senjo vo "ja" pinn khopf, ombrómm ’z hatt khumman sinn gem kontra: di baibar håm hèrta resóng. An lestn però, a fòrtza zo lüsna, hånne gelirnt a khutta interesåntege sachandar umme ’z gièzza un aromài gloabe zo vorstìanasan a khöstle i o. A bòtta moi tschellen Ånna hattme gezöttart in a birthaus vegå. ’Z izta gest a tschellen dar soinen o, boda iz gest vegå fin in di pummadar. Ma hattz gesek vo baitom ombrómm si iz gest durr azpi a schipf, si hatt gehatt a schaülana ziara un hatt nia gelacht. In ditza birthaus izta gest alladarsòrt z’èzza, sinamài bistékkn, hamburger un bürstn gemacht gåntz åna vlaisch, milch un öala, azpi da bölln di "vegé". Vor berda nèt boazt bazzez bill munen "vegå", iz dèstar khött: di vegé èzzan nèt lai khumma vlaisch, ma njånka milch, khes un öala; in åndre börtar, nicht boda khint von vicharn. Ka tisch daz durr baibe hatt neméar augehöart zo pridiga vo arme vichar inngespèrrt in übargevüllate stalü bodase nèt mang mövarn, gevöaztart pitt vuatar bodada drinn iz alladarsòrt, sinamài mel gemacht pinn pummandar vo toatn vicharn. Si hattmar gelirnt o ke pitt alln in khorn un in sürch boda khint gevüatart in vicharn magatma gem z’èzza dar gåntzan bèlt. I hånar rispùndart ke sèmm vo bode khimm i, di khüa, di öm un di goaz vrèzzan lai vrischez gras un höbe von ünsarn pèrng un nemmen vort ’z gièzza niamat, ma ditza da durr hattz nèt vorstånt, ombrómm a khua hattzese gesek furse njånka vo baitom. Dòpo gèzzt, di Ånna hattmar gevorst bi ’z hattmar gevàllt. I hån rispùndart ke ’z iz nèt gest letz, ma ke i magat nèt èzzan asó alle tage. I izz nèt vil vlaisch, ma i magat nia tüan åna dar guatn milch un in khes von ünsarn pèrng. A tiabas a bòtta gevàlltmar a guata, saftega bistékk o, un azzamar lek vür a par fladln spèkh odar lugånega, mage nèt khön vo nò. "Ja," hatta khött da durr, "anìaglaz iz bazzez izzt!". I hånda gelekk a bailele zo vorstìana bazze hatt geböllt munen. Ma baldeda pinn gerift, allz inan stroach hånnemar gehöart staing in gift laise laise vo züntrest in pauch fin au in di gorgl, un hattmar ågeheft zo gutzlamar di zung. Ma boazt, ma schöllat nia darhàltn nicht, ’z iz nèt gesùnt. "Ja, du hast resóng, i pinn a sboi," hånne rispùndart. "I pinn tausankh vert liabar a sboi baz a pesomstil! Vor mi, anìaglaz iz frai zo leba azpisen parìrt, ma lai ombrómm du vrizzt bürstn gemacht pitt khörndar un slapparst cappuccino drinn pitt sojamilch, schöllastode nèt höarn a pezzarz mentsch boda rèttet di bèlt un zoang pinn vingar att alle di åndarn, boda nèt tüan asó." Khött asó, pinne augestånt, hån gegrüazt, gezalt un pinn gånt auz pa tür, luste un kontént z’soina a sboi.













Scuola & Ricerca

In primo piano