CIMBRI

In di bibliotèk, an lern platz zo gedenkha di baibar bodada neméar soin ombrómm



Nella piccola biblioteca comunale di Lusérn c’è ormai da qualche anno, una sedia vuota, con una locandina che riporta la scritta “Posto Occupato”. Abbiamo aderito alla campagna nazionale ben consapevoli che una sedia vuota non risolva il dramma della violenza sulle donne. Con questo piccolo segno però vogliamo mantenere alta l’attenzione, vogliamo ricordare che, ciascuna donna uccisa, occupava un posto nella società, un posto importante perché assegnatole dall’unica vita che possedeva e che un marito, un ex, uno sconosciuto, ha deciso di toglierle per sempre. La violenza dei maschi contro le donne è un male antico che interessa tutto il mondo ma che deve essere sradicato e mai, come spesso accade leggendo la cronaca, giustificato con frasi che colpevolizzano la donna perpetrando così la violenza a chi diviene, per la seconda volta, vittima di una società che sta degenerando.

Aromài alle tage lestma attn fòldjo ke a baibe, un vil vert mearar baz ummaz, iz khent getöatet vonan månn, a mentsch vodar famìldja odar bodaz hatt gekhennt. Balda auzvallt eppaz schaüla, iz dèstar khön ke ’z iz nètt djüst, vorsan azza khemmen inngespèrrt långe djar, khön nimmar mear. Ma sa in tage darnå rivanda di earstn börtar boda süachan auzotraga bem ’z hatta getöatet, zo khöda ke di djornalìstn machanz hèrta gröazar bazzez iz, ke di nümmar soin nètt pròpio asó, ja, ombrómm njånka schaugante biavl toate ’z soinda, gèttma nètt rècht ke ’z iz eppaz sber. Un asó lestma ke a baibe töatetmaz nètt ummenìcht, ’z izta hèrta eppaz boma nètt boazt, dar hattze gehaltet asó gearn, eppaz hattze boll getånt zo machanen asó darzürnen in månn un, di sèllnen bodase höarn bravat, haltnda zo macha bizzan ke se, a baibe, tokàrnz njånka pittnar roas. Miar khintmar au di hennehaut zo höara ke zo straicha abe di nistln in baibar, redetma hèrta von lestéssegen sachandar: baibe, liabe, roas. Azma khödat ke a khinn, odar an altz mentsch, tokàrtmaz njånka pittnar roas, khemmata zo lacha, ma a baibe iz debl, delikàtat, un zèrte sachandar makmase nètt tüan. No vo khlumma lirnensaz ke di diarndla soin deblar, di diarndla boda straitn stian nètt å boll, di püabla anvétze mang. ’Z tüatmar ånt, månnen, a baibe iz nètt debl, sichar ’z iz åndarz alz aür, ma ’z mage soin znicht, zorne, nètt guat z’soina gelazzt vonan månn. Ma di nümmar soin hoatar, ’z khemmenda getöatet di baibar. Alln achtunviartzekh urn a baibe khint getöatet von an månn, alln achtunviartzekh urn vor daz gåntz djar. Un dena izta daz znicht geréda, daz sèll süachan zo mindra na baibe. Di baibar bartn sugitàrn z’ soina getöatet fin azma nètt vorstéat ke töatn a baibe iz eppaz boda ågeat in månnen. Ma mucht abedjukhan ’z geglóaba ke di baibar soin deblar, sa muchan volng, un ditza mucht khemmen vürgetrakk in di schualn, ma mucht lirnen in khindar ke baibar un månnen soin gelàich. Lai asó makma pensàrn ke ’z mage bèksln. (n. g.)













Scuola & Ricerca

In primo piano