CIMBRI

Disan summar attn sea vo Lavròu...

LA NOSTRA PAGINA SULLE MINORANZE


Paolo Pergher


Haür o, azpi alle sümmar, pinne khent au z’stiana a par bochan atti hoachebene. Miar gevàlltzmar gian au pa pèrge in aldar vrüa un, balde khimm bidar abe, in tages, geade attn sea vo Lavròu zo rasta, zo sünname un zo machamar an sbimmar. Disan summar o, attn sea soinda hèrta gest vil hearn, di meararstn belesan, un vil famìldje pitt khindarn. ’Z soinda gest a khutta hunt o, quàse alle nèt ågepuntet, boda soin geloft frai afti bis tortimìtt in laüt un gånt inn in bazzar, seånka azta iz geschribet bobràll ke ’z iz vietàrt. Di khindar soin gest alle abegelatt: azza nèt håm gegaült, håmsa gemacht gazèr odar gespilt in palù afti bis tortimìtt in laüt bodase håm gesünnt, un balsa håm darbìscht epparùmmaz pinn palù, håmsa njånka gevorst vortzàing. Di groazan håm alle geroacht azpi khemmechar un gelüsant musìk starch pinn radio odar pinn telefonì. A diarn nidar nåmp miar hatt gestritet pitt soin pual affon telefonì hokhante börtar bode nèt mage un njånka bill schraim da. Di bis iz gest voll tschikkn un sinamài in bazzar hatta gesbump alladarsòrt drèkh: snaütztüachla, plastiksèkkla, öpfltschörkn, büssela un asó vür. I boazez, aromài pinne an altar månn boda hèrta hatt zo bruntla. Ma miar, in moi biane frai zait, gevàllatmar, a tiabas a bòtta, a pizzle rue. Gott sai dank, di laüt soin nèt alle asó. In an tage soinse gelekk afti bis nidar nåmp miar zboa parn djunge spusan pitt khindarn. Sa soin nèt gest belesch, seånka azza håm geredet belesch pinn khindarn. Di groazan fra de se håm geredet a fremmega zung bodamar vürizkhent a pizzle huamesch, seånka azze hån vorstånt lai a par a bort da un dört. "A ja," izmar khent in sint balamång, "ma ditza iz rumèno!" I hånz gebizzt umbròmm ’z baibe boda nåsteat moinar muatar khint vo dar Moldàvia un redet asó (ja, in Moldàvia o redetma rumèno). "Saitar vo dar Romanìa?", hånne gevorst. "Nò, vo dar Moldàvia," håmsamar rispùndart, "ma bar lem in Beleschlånt sa sidar ettlane djar". Di khindar soin gest gåntz bravat un håm gespilt alle luste fra de se åna zo zagàttra. Azza håm gehöachart a pizzle kartza vil di stimme, a plikh von tatta hatt getånt zo darsböagase. Alle soinse gegòdart spilante, redante, lachante, èzzante un trinkhante, åna zigaréttn, åna radio, åna telefonìn, åna zo sekàra niamat un åna zo djukha a kèrtle afti bis. An lestn, balde pinn gest nå zo legame bidar å, bartnsa håm gemunt azze gea vort peng imenåndar, ombrómm sa håmar gevorst vortzàing vor ’z geschràiga von khindarn! "Ma betta geschràiga?" hånne rispùndart. "Azta alle di khindar beratn asó bravat!" In gianan zuar huam hånne no vil draupensàrt att dise "naüng belesan" boda hettatn vil zo lirna in "altn". Biar khönen "fremmege" un in belesan turìstn khöbaren "hearn". Ma z’soina a "hear" tüat nèt håm gèlt, ’z billda eppaz åndarst o: di guatn manìarn.













Scuola & Ricerca

In primo piano