CIMBRI

Di fluttarmaüs



Di fluttarmaüs, boda gehöarn dar famìldja von Chirotteri, soinz khlummane mammiferi guat zo flattra un, azpe ’z khütta dar nåm azpe biar o, schaung auz a migele azpe khlummane maüsla pittn vèttrech. Vo dise vichar soindarar an hauf in da gåntz bèlt, daz meararste in di redjóngen tropicali ma vil specie mang lem in kheltarne pöst o. In Beleschlånt di fluttarmaüs mang lem bobràll, dar uantzege pòst bo ’z iz malaméntar vennen dise vichar iz atti hoachan khaltn pèrng bodada nètt soin genùmma insèttn zo vrèzza. Ma von ünsar Trentino fin züntrest in stivàl in di Sicilia gesichart, attna para sait, a para fluttarmaüsle iz lugàrt in di nacht. In di bèlt soinda daz mindarste 1.376 specie vo fluttarmaüs, in di Euròpa soindarar 53 un vo dise 35 lem in Beleschlånt o. Balda åheft dar summar bortnda di djungen, boda soin ummaz, odar daz merarste zboa prüadarla: apéna gebortet di khlumman soin åna har un stian pinn öagla gespèrrt, starch ågehenk atz har vodar måmma, bodase mocht auzügln gebanten milch un haltantese barm. Di khlumman baksan au bahémme bahémme un, in biane mearar baz an månat, soinsa sa guat zo flattra un zo giana zo süacha di earstn insèttn zo vrèzza. Di måmme mang alóra åhevan zo giana zo süacha ’z gevrèzza zo boróatase vor da khalt stadjóng, un balda rift dar herbest, anvétze, giansa zo süacha di mastsche. Asó, dise vichar soin hèrta in mòto von abrél fin in herbestmånat, zoa dòpo zo rasta vor 3-4 månat pann bintar. Di fluttarmaüs, defàtti, gian in letàrgo un, in disa zait, soi laip khualt abe fin zo riva zo mèzza zerte vert 10 grade untar zero. Asó mangsa lem vor ettlane månat o in pöst boda mochan soin rue, molkat un khalt azpe di höln. Di fluttarmaüs flattarn ummar un gian a katza vo insèttn hèrta pa dar nacht, lebante asó åna fadìge in di tünkhl azpe ’z mentsch lebet in liacht pa tage. Furse iz vor ditza boda ’z mentsch hatt hèrta kontàrt an hauf stòrdje un volksglauben at dise nachtvicharn, stördjela boda però soin kuàse hèrta vals. Defàtti ’z iz nètt bar ke di fluttarmaüs hengense å in har von laüt odar ke soi gevètza macht khemmen plèkhant, un ma mocht njånka gloam ke sa prengen letzez odar ke sa soin plint, umbrómm sa gesenda mearar baz gerècht. Eppaz boda iz bar, invètze, iz ke di fluttarmaus vampiro lebet tutschlante ’z pluat vo åndre vichar. Di meararstn fluttarmaüs però vrèzzan insèttn un fra dise, vil mukkng o. ’Z izta no vil zo darvéra att dise vichar, ma eppaz boda iz sichar iz ke sa soin in gefahr: di pesticidi boda khemmen genützt haützutage un di liachtar kartza starch bobar nützan pa dar nacht mang tüan letz un störn di armen fluttarmaüs. Anìaglaz vo üsåndar mak però tüan eppaz zo helva disa specie, daz earst studjàrante bia sa lem un tüanante pitt mindar zo gloaba at alle di stördjela bo ma höart übar dise vichar, un dena, ber da bill, magat provàrn o zo khoava di bat box: khlummane skèttela pitt holtz boda di fluttarmaüs mang nützan azpe haüsle. Azzarse bartet nützan, gesichart bartetar håm vil mindar mukkng uminùmm aür haus. (E.v.K.)













Scuola & Ricerca

In primo piano