CIMBRI

Dar lest trèff von kurs IALM 2017 / 2018

LA NOSTRA PAGINA SULLE MINORANZE



Dar lest trèff von kurs IALM 2017 / 2018 “Bia ma mage tüan zo lirna a zung vonar mindar-hait” izzese gehaltet ka Pèrsan atz 20 von bimmat/otóbre 2018. Disar kurs augelekk von Dipartimento vo Lettere un Filosofia vodar Università vo Tria, hatt gehatt an uantzege zil, in sèll zo boróata di laüt vor disan prodjèkt. Berdaz tüat vor arbat un berdaz tüat umbrómm ’z gevàllten da zimbar earde, mochtze machan raich von mètode un von stratedje gelirntaz von profesör zo maga a bòtta lirnen un dòpo zo lirna in åndarn da zimbarzung in un auz von schualn. Vil laüt håmz gevuntet interessånte vor eppaz bosa soin no zo macha odar zo traga vür in soi lem. Pitt ünsarn tschelln von 7 Kamoündar vodar Hoachebene vo Slege, von Astetal, vo Vicenza, vo Tria, von Fèrsental iz gest azpe åzovånga an viazo durch baite zaitn. A pèssle afti bòtta izzese abegedekht a bèlt, un håm vorstånt bia no ünsarne zungen soinse asó gehaltet lente. Allz ditza seånka azza soin gebèkslt in di zait, zo khemma sinamài a raich vor di studjös. Ena laüt khummana kultùr steat nètt zo vuaz. Bar soinaz gekhennt anåndar un fra alle barpar tüan daz peste zo traga vür disan prodjèkt zo azta disa arbat saibe nètt khennt gemacht zo vorlìarase in di zaitn boda bartn khemmen. Asó üsåndre steatzaz nètt åndarst baz zo tragase vür sèmm bobar lem. Ma zo lazza disan bichtege senjàl in di stòrdja, mochpar a bòtta gian hintar in di zaitn, khennante un haltante vür vo bo bar ståmmen abe. Bia di zung no alóra iz khent gesek vodar taütschan un vodar belesan bèlt. Bar mochanaz untarleng un anìaglaz saibe toal vonan khail huamat bobar bartn trang auzbene. Di oang von fremmegen bia sengzaz? Biavl saibar geschètzt? Bia höarnza in anìaglana mindarhait disa zait bobar lem? Allz ditza saibarzaz gevórst alle sèlbart. Bar mochan nètt dargém. Balda a khlummaz pensàrt ke zo ziagase auz bartz khemmen sterchar zoa zo vorgröazase, ditza iz sa eppaz vorlórt vor alle sa partìrante. Auzzorichta a haus mochtma nützan alle di matardjéln boma hatt in di hent in disa zait. Ditza varlért vor ünsar zung o seånka azta haüt zo tage iz nètt dèstar vürtrang un schützan, ma nützante auz alle di sachandar bobar håm in di hent vodar teknolodje, vor dise zaitn iz sichar nètt bintsche. Bar mochan nètt dargém. Vil sachandar bartnda vürkhemmen. Tage vor tage barpar leng eppaz vo üs auzzopezzra. Panåndar saibar sterchar, asó mochpar hèrta mearar machan prukkn pitt alle di mindarhaitn vodar gåntz Euròpa un pitt alle di sèlln vodar gåntzan bèlt, zoa nètt zo seganaz vornìchtet. (A.G.)













Scuola & Ricerca

In primo piano

L’ultimo saluto

A Miola di Piné l’addio commosso a don Vittorio Cristelli

Una folla al funerale del prete giornalista che ha segnato un’epoca con la sua direzione di “Vita Trentina”. Il vescovo Tisi: «Non sempre la Chiesa ha saputo cogliere le sue provocazioni»

IL LUTTO. Addio a don Cristelli: il prete “militante”
I GIORNALISTI. Vita trentina: «Fede granitica e passione per l'uomo, soprattutto per gli ultimi»
IL SINDACO. Ianeselli: «Giornalista dalla schiena dritta, amico dei poveri e degli ultimi»