CIMBRI

Bichtege schraibar: Edgar Allan Poe


Rodolfo


“Un moi seal, von sèll schatn boda fluttarnte rastet danìdar,/ bart nètt austian – nimmarmear!”. Asó riftze ’z gedìcht mearar gikhennt von Edgar Allan Poe “dar Ram”. Khummane börtar zo übarsètzaz mang prengen in khlång azpeda dedlt ’z gedìcht, sovl azpe lesantez in inglese, soi khlång parìrat soin a långez gekràka boda sticht ’z hèrtz von mentsch bodaz lüsant, a gekràka boden gidenkht ke soi vorlìarate baibe bart neméar khearn bidrùmm un boden macht slipfan laise laise in gespìnna. Vor ditza iz pezzar azta berda vorstéat un khånt lesan in inglese lest bia ’z riftze ’z gedìcht asó azpe soi schraibar hattz geschribet ’z djar 1844: “And my soul from out that shadow that lies floating on the floor / Shall be lifted - nevermore!”. Ditza gedìcht hatt gimacht khennen Edgar Allan Poe in da gåntz America un darnå in da gåntz bèlt o. Nètt lai ditza gedìcht ma di stòrdje o von Poe soin gest asó schümma un starch z’soina guat zo mercha di kultùr vo alln üs. Poe iz gest dar earst schraibar vo “fantascienza”, dar earst boda hatt gischribet a stòrdja vo detective un ummandar von earstn z’schraiba stòrdje horror. Ena Poe di libadar un di film von lestn hundart djar beratn sichar vil åndarst. Est magatma gloam ke ummandar pittnan söttan geschénkh vodar natùr möchat soin gest fodràrt pitt gèlt, mearar baz Stephen King in ta’ vo haüt. Invétze iz nètt gånt asó. Edgar Allan Poe iz gistorbet azpe dar hatt gilebet: squàse arm un lazzante hintar an mistero. Soi gåntzez lem iz vürgånt tunkhl un stråmbat. Gibortet ’z djar 1809, soi vatar iz vortgånt vodar famìldja a djar spetar un soi muatar iz gistorbet ’z djar drau, 1811. Dar khint åginump zo züglanen vonar åndra raicha famìldja ma baldar åheft z’soina a pizzle groaz straitetar pitt soin stiafvatar vor di sòlde un vonkéat. Dar schraibetze inn zo macha in soldàdo lungante aft soi nåm un afti djar bodar hatt gihatt. Zboa djar spetar kontàrtat epparùmman di gebàrot un khint vortgeschikht. Dar gilångta innzoschraibase in di schual von ofitziél vo West Point ma dar vonkéat vo sèmm o dòpo a djar zoa nètt zo khemma girüaft in a rècht. Vo sèmm vür süachtar zo gibìnnanen ’z proat azpe schraibar ma dar steat hèrta åna gelt ånka azzar iz gikhennt bobràll vor soi gedìcht “dar Ram”. Dòpo in toat djung vo soin baibe heftar å zo trinkha hèrta mearar un zo betta un vrizzt auz alle di sòlde boden stian. Dar stirbet er o baldar hatt 40 djar ma niamat boazt djüst njånka haüt umbrómm un bazzen iz vürkhent.













Scuola & Ricerca

In primo piano

L’ultimo saluto

A Miola di Piné l’addio commosso a don Vittorio Cristelli

Una folla al funerale del prete giornalista che ha segnato un’epoca con la sua direzione di “Vita Trentina”. Il vescovo Tisi: «Non sempre la Chiesa ha saputo cogliere le sue provocazioni»

IL LUTTO. Addio a don Cristelli: il prete “militante”
I GIORNALISTI. Vita trentina: «Fede granitica e passione per l'uomo, soprattutto per gli ultimi»
IL SINDACO. Ianeselli: «Giornalista dalla schiena dritta, amico dei poveri e degli ultimi»