cimbri

Tönle Bintarn in cimbro (26)

Il romanzo di Mario Rigoni Stern nella traduzione di Andrea Nicolussi. Stampa a cura del Servizio per la Promozione delle minoranze linguistiche locali della Provincia



In sèll summar, ummar pan ünsarn pèrng soinda nètt gest lai di alpìn boda soin gestånt afte hoachebene, un di sèlln pinn mülln, ma ’z soinda zuarkhennt ettlane åndre soldàn, stille stille ena zo lazzase höarn. Bobrall auz nå in beldar soinda gest zèltn un håmda getempft di heartar un alle tage affon bersaldjo von Petereitele håmsa geschozzt un augemercht di pünt. Zo macha’n au holtz odar z’arbata in di èkhar di baibar håm hèrta gemucht gian alle pittnåndar: ombromm, asó håmsa khött, von napoleté (napoleté soinsa gest alle vo Firenze nidarbart) hattmase nètt gemak vorlazzan. Ma ’z iz o bar ke bobrall iz bèlt, un zèrte, abas soin gånt boda di soldàn håm gehatt gelekk di zèltn zo süachase. Ma mucht o khön ke ’z hatta geloft vil gèlt o, ombromm, tra di sèlnen boda håm vorkhoaft geplèttra in soldàn, di aisanpånar boda soin gekheart humman peng in kriage, di arbatn zo macha au di fört un di beng zo giananen zuar, di sèlnen boda håm geputzt un gebèscht, alle håm gebunnt un di birtn un dar cinema teatro Eden soin gestånt offe di gåntzan nècht. Ma hatt gehöart sinngen un lachan, schraing un straitn. Kontra allz ditza gekhuttra dar alt faff, dar sèll boda ’z djar 1848 hatt gehatt gekriaget kontra in taütschan, hatt gehoket abe von pridegestual.

Ma ’z Tönle Bintarn izzesan gestånt drauz vo allz ditza, iz, iz gånt vür pitt soin öm, un ettlane vert stianante alumma izzen khennt in sint daz sèll boden hatt gehatt aukontart dar alt kholar, un pitt allz daz sèll boz hatt gehatt gelebet izta gelånk z’sega un zo vorstiana sachandar boda niamat in da sèll zait hatt nonet gehatt gesek odar vorstånt.

In an tage iz gest gånt vür pitt soin öm affon boalgrüne un vo sèmm hattz gesek khemmen auvar pa pèrge ettlane soldàn, un no vo baitom håmsa ågeheft zo rüava un zo macha gian di arm zuar imen. ’Z Tönle izzese nètt gemövart vo sèmm boz iz gebest, ’z iz lai gestånt au zo vuaz z’sega pezzar. Di soldàn soin pasàrt tortemitt in schaf un dar hunt hatt gebruntlt un gespitzart ’z har; dar månn hatten gerüaft laise un dar hunt iz gånt zo hukhase aftz soine vüaz. Vorånavür alln izta auvarkennt dar ufitzìar, allar gesbitzt un offe pittar foat, ummen hals her hattar gehatt da baiz ves von soldàn. Gerift azzar iz vorå in Tönle izzaren abegenump di baritt un izzen abegemacht ’z gesbitza. Von mostrin, dar månn hatt vorstånt ke ’z iz gebest a tenente von artilìarn. Di soldàn soinen gestånt alle umminum ena zo khöda na bort, un iz hatt gepitet azzar rede. An lestn dar ufitzìar hatten geredet un hatten khött ke, daz spetarste in tage darnå, hebatz vortgemuchtgian vo sèmm un auhaltnse in balt von Dhorbellele ombromm sèmm hebatnsa geschozzt.

’Z Tönle hatten khött ke dar balt von Dhorbellele iz bandirt, ma dar ufitzìar hatt rispundart ke dar hatt sa gehatt geredet pinn forestél un pinn pürgarmaistar, un ke ’z hebata gemak gian ena pensìare. Dar alt månn hatt lai gebruntlt eppaz au pa imen sèlbart, ombromm ampò dar hatt gehatt vorstånt ke dar hebata nicht gemak tüan. Azta di hoachan zuargem zo etza an balt bandìrt, un di soldàn schiazan pinn kanü afte etzan von laüt, billz pròpio soin gemuant ke di bèlt iz gånt untaraubarst, un nodarzua azta allz ditza khinnt vür afte konfìn pinn Österraich, billz soin gemuant ke ma muchten impaitn schaülane, traurege zaitn. Dise sachandar ’z Tönle izzesen augebruntlt in da alt zung boda niamat von soldàn hatt vorstånt, asó ummadar hatt gehoket: «Ma baz tschöttartar au disar billmånn?» Furse dar tenente hebat eppaz geböllt draukhön, ma di oang tiaf un hert von månn håmen gesbiget.

Di soldàn soinse augehaltet a halba’n ur un håm gèzzt an tòko proat un a skèttele vlaisch. Dar tenente hatten gevorst z’sega bisen vorkhoavat a lemple vor di khuchl von ufitzìarn, ma iz hatten khött ke di lempla soin khennt afte bèlt zo kreschra, zo macha boll un zo lempra un nètt z’soina gèzzt von ufitzìarn. A soldàdo boda sin alora hatt hèrta gesbiget, hatt gepitet azta alle di åndarn lengse in bege zo giana nidarbart, un baldar iz gestånt alumma izzaren gånt nåmp zo vorsanen von öm: biavl ’z hattara gehatt un biavl lempla, un sin benn ’z berat gestånt afte sèlln hoachan etzan, boda sichar izta gest guatz gras, ma palle berata gevallt dar snea; dena, hattaren no khött, ke di sèlln öm soin gest vil gröazar baz di sèlnen von soin lånt un ke da håm gehatt a gröbarna boll un a khlümmanarz autar. Furse eråndre mèlchtze nètt? Balda ’z Tönle hatt gehatt verte zo rispundra, dar soldàdo hatten khött ke er o iz gebest a schavar in soin lånt, afta åndar sait von mer, in Sardenja un ke machan in soldàdo hattzen pròpio nètt gevallt.

Di åndarn antånto soinse gest augehaltet eppaz nidarbart un håmen gerüaft; alora hattar gegrüazt in alt pükhante in khopf un hatt augevånk zuar in tal loavante. (26. / continua)









Scuola & Ricerca



In primo piano

l’indagine

Trentina la “banda dei portafogli” sgominata in Bassa Atesina

Il ladri entravano in azione nei supermercati prendendo di mira persone anziane. Confrontando alcune denunce di furto sporte in differenti Stazioni carabinieri della Bassa Atesina i militari hanno constatato che il modus operandi risultava essere sempre lo stesso