CIMBRI

Nèt lai coronavirus



Di Bèltorganitzatzióng vodar gesùnthait, boda hatt soin sètz a Djinévra, lekk au alle djar a statìstik von beata boda machan di meararstn toatn in da gåntz bèlt. Vor ’z djar 2019, in platz nummar zene venntma di tuberkolòsi: ’z soinda gestorbet umme di 1,3 mildjü laüt, quàse alle in di armen lentar vodar bèlt, boda håm kartza bintsche medisìn un vatschìn.

Dar mördrar nummar noüne, seånka az nèt iz a beata, iz nèt mindar perikolósat: umme di 1,4 mildjü laüt håm vorlórt ’z lem in an unfall afti beng un autopånen. Allz ummaz, niamat khemmaten nia in sint zo vietàra di aute, un iz sichar djüst asó (seånka azta nützanse a pizzle mindar un gian a pizzle lesegar beratz sichar nèt gevelt). Dar nummar achte vodar lista iz dar diabète, boda töatet 1,6 mildjü laüt atz djar, disa bòtta di meararstn in di raichan lentar, boma èzzt kartza vil fètt un gesüazega.

In platz nummar sibane – nèt zo gloabada, ma bar – venntma di skidar, boda macht alle djar opp un zuar 1,9 mildjü toatn, di meararstn bidar in Afrika un Asia, boda vil laüt håm khummaz saubarz bazzar zo trinkha. Nummar sèkse: dar krèps von palmü pitt schiar 1,7 mildjü toatn, di meararstn roachar. Anìaglaz boazt ke roachan iz letz vor di lüngar, ’z izta sinamài geschribet afti pèkkla zigaréttn pitt alladarhånt schaülane foto zo machaz no höatrar, ma di laüt khoavanse allz ummaz. Nummar vünve: Alzheimer un deméntz: zo khödaz djüst, vo disan beata stèrbetma nèt, ma in lest stèpfl darkrånkhtma dèstar von stèchan odar vo åndre infetzióngen boda khostn ’z lem quàse att zboa mildjü laüt. Nummar viare: BPCO (broncopneumopatia cronica ostruttiva), a beata von palmü boda khint, disar o, von geróacha, ma von letz air in di groazan stattn o: in kau von an djar soinda gestorbet umme di drai mildjü laüt. Nummar drai: di beata von atnbeng azpi ’z gevrüst, dar matå un di stèchan. Sa machan alle djar umme di 3,2 mildjü toatn. In zboate platz vennbar in hirnstroach odar ictus: ’z stèrmda alle djar schiar 6,8 mildjü laüt. Un an lestn, in earst platz: di beata von hèrtz - arteriosklèrosi, infàrkt un asó vür - pitt mearar baz 9 mildjü toatn. No a bòtta, a groazar toal vo disan soin gest roachar odar kartza voazt. Azma gloabet in statìstike, von coronavirus soinda gestorbet, von kristmånat 2019 fin atz 29 vo madjo 2020, genau 362.391 laüt; schiar 2,6 mildjü laüt soin bidar khent gesùnt. Vorstéatme nèt letz: a mentsch iz nèt a nummar, a lem boda darléscht iz hèrta eppaz trauregez un anìaglaz lem varlért un geat geschützt. Haltante kunt, però, ke att disa bèlt saibar mearar baz 7 mildjàrde un 802 mildjü (anìagladar sekóndo boda vorgeat, soinz drai laüt mearar!), khödate ke di mentschhait bart bol nèt auzstèrm, ne von coronavirus, ne vo a par an åndarn beata. (Paolo)













Scuola & Ricerca

In primo piano