CIMBRI

Di altn zungen vodar bèlt

Unesco: Italia, terra di dialetti dimenticati
LA NOSTRA PAGINA SULLE MINORANZE


Andrea Zotti


Nel suo “Atlas of the World’s languages in danger”, una sorta di atlante delle lingue a rischio estinzione, ripreso in questi giorni anche dalla testata italiana “Il Sole 24 Ore”, Unesco ne censisce trenta in tutta la penisola. Ce ne sarebbero altre tre, parlate nelle valli alpine e con affinità al tedesco, per i quali però l’agenzia Onu non è in grado di stimare il numero di persone parlanti. Fra le lingue dichiarate “definitely endangered” dall’Unesco figurano anche il Cimbro, il Mòcheno ed il Ladino.

Dar Unesco, boda arbatet in Euròpa vor di umbèlt, ’z gelìrna un di kultùr - khint zuar in altn zungen vodar bèlt boda soin starch in perìkolo, un fra dise, khönsa, da Zimbarzung un dar Bersentolerish o. Vo disan prodjèkt hatta geredet sinamài dar gekhennate fòldjo “il Sole 24 Ore” o. Affon sito “Atlas of the World’s languages in danger” makma vennen alle di zungen – 2700 in da gåntz bèlt – boda khemmen geredet romài gåntz biane odar boda soin nå de bege zo giana zo vorlùr. Fra dise 2700 zungen, 30 soin in Beleschlånt (di meararstn in di Alpn) un di mappa machtaz seng che ünsarna zung khint gelekk fra di sèlln “definitely endangered”, starch in perìkolo: ma lest defàtti ke di Zimbarzung khint geredet lai atz Lusérn un ke in åndarn lentar azpe Ljetzan, Slege un Robån izze romài gestorbet. Google o, vor a par djar, hatt gemacht eppaz schiar gelàich: dar prodjèkt - durchgivüart von kolòsso internet, hoazt “Endangered Languages”, zungen in perìkolo - un böllat helvan in 3500 zungen von sèlln 7000 geredet in da gåntz bèlt boda khemmen geredet hèrta mindar. Anìaglaz boda khennt a zung odar iz guat zo schraiba mak vazzan affon sito geschràiba odar redjistratzióngen vodar zung. Darnå, an gruppo vo espèrte bart gian vürsnen zo arkiviàra allz un zo publikàraz asó azta alle mangz åschaun. Dar skòpo vo disan prodjèkt iz gåntz dèstar zo vorstìana: in a zung, biar Lusérnar bizzanz gerècht, izta ’z lem un di burtzan von an lånt un alle soine laüt. Di espèrte khön ke lai daz zene vor hundart von zungen in di bèlt soin sichar vor di djardar boda khemmen un alle di åndarn bartn gian laise laise vorlórt. Ditza khint vür umbrómm di zaitn bèkhsln hèrta mearar un bahémmegar - in a bort: globalizatzióng. ’Z iz genùmma seng ke dar 50 vor hundart vodar gåntz popolatzióng vodar bèlt redet lai zen zungen: tschinés, hindi, spagnól, inglés, portogés, frantschés, arabo, russ, bengalés un djaponés. Bar gloam però ke allz daz sèll boma sait nå zo tüana zo halta au da Zimbarzung bart sichar gem soine risultàte: Lusérn un soi zung, dòpo a par djardar vo krisi, håm est gevuntet a naügez un gesichart a lengarz lem.













Scuola & Ricerca

In primo piano