CIMBRI

Pittar korìara zo khoava khes

’Z bèkslnda di zaitn un asó izta nå zo bèksla dar pèrge



Da qualche anno la giunta provinciale ha deliberato l’apertura in deroga alla legge delle strade forestali di tipo B per poter raggiungere in automobile alcune malghe trentine che producono e vendono direttamente formaggi e burro. Questo provvedimento, se da un lato favorisce lo sviluppo delle aziende agricole che praticano l’alpeggio, incentivando anche il turismo, dall’altro provoca il rischio di snaturare il vero senso dell’alpeggio. In molte zone si assiste già, infatti, alla trasformazione di queste strutture rurali in vere e proprie botteghe di vari generi alimentari, aperte quasi tutto l’anno e prese d’assalto dai turisti.

Balma sait gistånt girècht in an platz böllatma nia khearn bidrùmm huam. ’Z bart soin dar lust zo bölla gidenkhan dise schümman tang boda schupft ploaz turìstn zo traganen vort eppaz boden gidenkht di fèrie aft ünsarne pèrng. Foto, kartolìn, åndarst gizàkkla, un no mearar gièzza, soinz di pestn souvenir. Un alóra paitnsa in lest tage fèrie, pinn auto sa voll valìsan, zo giana in da earst khesar bosa vennen nå de bege, un khoavan abe allz daz sèll bosa håm gearn un boden parìrt guat. Khes – vriss, mezånat, altar, drinn pinn kössan, giraift in air, in tåmpf, in boi, in ezza, in di prennezzln – povòi, toséla, smaltz, milch, milch vo öbe, milch vo goaz, milch vo esl. Ma ånka lugånege, salàdo, spèkh, öala, kamamìla, prompòi, boi, patàtn, sbemm, khabaz, rebla, pern, sbartzpern, un sinamài khestn. Ma ’z iz nètt verte: holtz zo vorprenna, kholl, khnottn un roasan. Di khesarn – di meararstn – soin neméar a haus ginützt zo halta affon pèrge ’z vich in da schümma stadjóng, zo boróata in khes lai pittar milch gimèlcht von sèlln khüa boda tritzln ummar pa kampìgl. Di naüng khesarn est soin an supermàrket, an platz bo ’z parìr ke dar khesrar trakk ’z vich zo machaz fotografàrn von turìstn un boda soi gröazarna arbat iz nètt vüatarn di khüa, ma machan in merkånt. Azzarz nètt gloabet macht a khear in dise tang in pa Vesandar. Zo khoava eppaz in dise groazan boténg mochtmase leng in fila un paitn ånka drai viartl ur attavorå dar tür umbrómm innbene, bosa vorkhoavan, iz allz voll gistekht pitt laüt. Eppaz boróatetma da, affon pèrge, ma barta soin milch ginùmma zo stiana nå allz daz sèll boda vorsan di turìstn? Di Provìntz latt gian di aute fin attavorå in khesarn, lai auz pan summar, zoa azta di khüdjrar mang vorkhoavan in khes un ’z smaltz bosa machan affon pèrge. Ma bia bartnse ridürn di pèrng azpar in a par djar barpar vennen di korìarn in balt? Alle di sèllnen boda soin hintar disan groazan mistìaro – di hoachan vodar polìtika, di baké un di turìstn - mochatn nia vorgèzzan ke dar pèrge iz a platz pitt soine zaitn, boda arbat un rue gian pittnåndar, boda an tòkko khes hatt drinn eppaz åndarst baz dar sèll gimacht un gikhoaft in a statt. Atti khesar mochatma hèrta rivan zo vuaz, odar alla pelånga pinn tratór, ma nia pinn aute. Di khesar iz nètt an autogrill un di vichar, di milch, dar khes zo soina guat un plitte mochatn süachan zo stiana daz sèll bosa soin gest fin gestarn.













Scuola & Ricerca

In primo piano