CIMBRI

Aftnan slit a bèlt bodada neméar iz



Forse non è vero, ma si dice che gli eschimesi abbiano più di trenta nomi diversi per descrivere la neve. Anche voi sull'altopiano non scherzate: "Beh, ne abbiamo di meno, ma è una sapienza che si va perdendo. La definiamo diversamente a seconda di come cade, se è bagnata, se è secca, se è di primavera o d'autunno. Quando arriva in questa stagione, diciamo che è bristna: è quella neve leggera che viene dal nord, fredda, brillante, si attacca ai rami degli alberi in maniera molto leggera. Poi abbiamo per esempio la neve ghiacciata, che dopo aver preso l'acqua fa la crosta, e la chiamiamo harnust, che in longobardo vorrebbe dire corazza." (da un’intervista a Mario Rigoni Stern, la Repubblica, 2006)

Biar o in da ünsar zung håm ettlane börtar zo khöda ke 'z snaibet. Dise djar di laüt von pèrng håm gepitet in snea zo maga vürtrang di arbatn boda soin khent hintargelazzt ka herbest: zuarzotraga 'z holtz augekhastet in balt, zo prenga abe von Hüttn un auz von Bisele 'z höbe bosa håm gement pan summar un getrakk au afte tetschan zo dèrra un zo traga auz in mist in di bisan zo mestase.

In åndar tage, balz asó hatt gesnibet, hånne gevorst moin khinn z'sega biz hatt no gesekh an slit un iz hattmar respùndart ke ja, sichar, in slit hattzen iz o zo raita abe pa bisan. Belo, hånnen khött, daz sèll iz a slitle z'spila, dar slit iz eppaz åndarst boma nützt z'arbata. Alóra hånnen gelazzt seng an schümman quadro von Giovanni Segantini, bodamar gedenkht moi muatar balse iz khent ar von Hüttn, pittn snea vo fevràro.

Èkko, hånnen khött, disar iz dar slit, un disan habaren hèrta gemacht alùmma, da atz Lusérn. Moi vatar hattmar gelirnt miar o, ma in ta' vo haüt hattmasan neméar mengl ombrómm alle di arbatn in balt un in di bisan, khemmen gemacht pittn tratör. Ditza iz eppaz schümma ombrómm di baké un di manèkkar mang arbatn mearar pitt mindar fadìge un perìkole, ma i, ke i pinn alt, insurìr von sèlln zaitn, furse ombrómm i hån no gehatt alle moine laüt un moine tschelln.

Alóra moi püable hattmar gevorst bia ma hatt getånt zo macha an slit, iz o böllat håm umman. I pinn gest allar luste, un håm ågeheft zo kontàra…

Ma geat in balt un süacht zboa geràdege dünne puachan, boda håm o an ast geràde auz von puam. Dena muchtmase hakhan un, da huam azza soin, muchtmase penkhan.

'Z khinn hattme ågeschauget un, laise laise, hattzamar khött: "Un azte vånk dar saltàro? Du boastz zio, ke dar gittar di multa un di måmma dòpo straitet…". Èkko, ditza, voll lust un liabe zo kontàra bia ma macht an slit, hånnez nètt pensàrt. Di zaitn soin gebèkslt un est, inn pa balt, makma machan beng un piste, piantàrn stången pitt aisan un impiånti boma sek sin auz afte Åndarnpèrng, ma mage gian nidar un au pittn motoslitte, ma a puach zo macha an slit pitt holtz, makmase nètt hakhan.

Alóra, khinn, est geabar zo vorsa in saltàro a par puachan bobar mang hakhan, un an åndra bòtta bartedar kontàrn bia ma macht in slit, pezzar no, bar machanen pittnåndar. Però du khü nicht niamat, ma boazt nia. (n.g.)













Scuola & Ricerca

In primo piano